I ett öppet demokratiskt samhälle har avvikande åsikter en viktig roll i det offentliga samtalet, skriver Ingalill Ek och Susanne Gerstenberg, Kvinnor för Fred i Hallandsposten.
Vad tycker svenskarna om medlemskap i Nato? Enligt undersökningsföretaget Novus beräkningar i juli är 64 procent av dem som tillfrågats positiva till att Sverige ansökt, 21 procent negativa och 15 procent osäkra. Alltså en klar majoritet för Natomedlemskap. Men drygt en tredjedel, 36 procent, är negativa eller osäkra till medlemskap.
Det hade varit intressant om vi fått veta mer om varför. Särskilt som vi, under den turbulenta våren 2022 och fortfarande, matas så gott som uteslutande med argument för medlemskap, medan skeptiska röster sällan hörs i media.
Vilka invändningar eller farhågor kan de tveksamma ha? Är det kostnaden, att försvarsbudgeten måste öka till 2 procent, helst mer, av BNP (nu 1,4 procent). Det innebär att Sverige från 2026 ska bidra till Natos civila och militära budget med 50 miljoner euro varje år. Alltså flera miljarder kronor som annars skulle kunna gå till bland annat förskola, skola, sjukvård och äldreomsorg och inte minst till åtgärder att bryta rekryteringen av unga in i kriminalitet.
Är det vapentillverkningens klimatpåverkan med kolossala utsläpp av växthusgaser och miljöskadliga ämnen? Är det krigsindustrins rusning på börsen med stadigt ökande rikedomar? Är det för att värna Sveriges alliansfrihet och att Natomedlemskap blir ett hinder för självständig utrikespolitik? Är det för att Nato lämnat död och förödelse efter sig som i Irak och Syrien eller som när man schappade från Afghanistan och övergav sina samarbetspartner utan skydd? Är det för att kärnvapen kan komma att finnas på svensk mark utan att vi vet om det?
Mer än en tredjedel av de tillfrågade är alltså negativa eller tveksamma till Natomedlemskap. Röster som sällan ges plats i den offentliga debatten, obekväma röster som hamnat i medieskuggan. I ett öppet demokratiskt samhälle har avvikande åsikter en viktig roll i det offentliga samtalet. Om inte medborgarna blir lyssnade till pyser misstro och ilska ut någon annanstans i samhället. Sveriges regering borde lyssna på rösterna från de tveksamma.
Ingalill Ek
Susanne Gerstenberg
Kvinnor för Fred
