Årsmöte Kvinnor för fred

Den 21 april är det årsmöte för Kvinnor för fred Riks.
Plats: Hammarby allé 93, Stockholm
Tid: 11-16
Kaffe/te, smörgås och frukt serveras.

Efter årsmötesförhandlingarna (cirka 13.00) talar Angela Aylward från tankesmedjan Cogito om resursaspekter som konfliktorsaker och vikten av att förebygga konflikter med fredliga medel.

Det finns möjlighet att få visst bidrag till resan för medlemmar med lång resa till Stockholm. Ring 08-667 97 27, 076-117 97 27 eller e-posta kff@telia.com.

Marika Griehsel om fredsprocesser

På kvinnodagen arrangerade Kvinnor för fred ett seminarium om kvinnor i fredsprocesser, med journalisten och afrikakännaren Marika Griehsel. Här kan du läsa en artikel från seminariet.

Om kriget i Afghanistan

Anders Ferm, tidigare FN-ambassadör, föreläser under rubriken Över folkets huvuden, nu på tisdag den 26 mars.
Plats: Skarpnäcks kulturhus, B-salen.
Tid: Kl 18.
Arrangörer: Afghanistansolidaritet, FiB/Kulturfront och Kvinnor för fred.

Kvinnor för fred på Fryshuset

Den 8 mars uppmärksammar vi kvinnodagen genom att bland annat delta med bokbord i ett arrangemang på Fryshuset. UN Women och en mängd olika organisationer ligger bakom. Mer info finns här.

Marika Griehsel berättar

På internationella kvinnodagen den 8 mars deltar Marika Griehsel, f d afrikakorrespondent för Svt, i ett seminarium om "Kvinnors roll i fredsprocesser - Kongo-Kinshasa".
Kvinnor för fred är med och arrangerar.
Plats: Biblioteket i Laholm
Tid: Kl 19.00

"Hyllning till kvinnan"

Den 8 mars är det vernissage för en konstutställning med fredsbudskap, kl 15.00 i Folkuniversitetets lokaler på Kungstensgatan 45.
Sex kvinnor ställer ut målningar och collage.
Pågår 8-17 mars.
Öppet måndag-fredag kl 8-20, lördag-söndag kl 10-15.

Om Mellanöstern och vapnen

Den 27 februari hålls ett seminarium i ABF-huset i Stockholm om "Mellanöstern - en zon fri från kärnvapen och andra massförstörelsevapen".
Följande personer kommer att delta:
Anna Maj Hultgård, bitr. enhetschef vid UD:s enhet för nedrustning och ickespridning.
Rolf Ekéus, ambassadör, rådgivare vid UD:s enhet för nedrustning och ickespridning.
Laura Lodenius, verksamhetsledare, Finlands fredsförbund.

Samtalsledare är Leonore Wide och arrangörer är Nätverket för kärnvapennedrustning, ABF Stockholm och Palmecenter.

Filmfestival i Uppsala

Den 9-10 mars blir det återigen kvinnofilmsfestival på Slottsbiografen i Uppsala, den elfte i ordningen. En rad intressanta filmer och samtal finns att se fram emot. Hela programmet hittar du här.

Dags för nästa cirkelträff!

Den 4 februari kl 18.00 ses vi återigen i Kvinnor för freds lokal på Hammarby allé 93. Vi bjuder på kaffe/te och frukt.

Det går fortfarande bra att ansluta sig. För anteckningar från förra mötet mejla evahagerstrand@yahoo.com.
Nedan kan du läsa mer om studiecirkelns tema.

Nu startar Kvinnor för freds studiecirkel!

Våren 2012 arrangerade Kvinnor för fred en seminarieserie om "Kärnvapen och militarisering av rymden", med fokus på USA:s och Natos militära kapacitet och strategier. I kommande studiecirkel fördjupar vi vår kunskap om svenskt deltagande i världens militära upprustning.

Tisdagen den 15 januari hålls första träffen, klockan 18-20 i Kvinnor för freds lokal på Hammarby Allé 93. Därefter träffas vi var 14:e dag.

Diskussionsmaterial till första mötet är regeringens proposition 2008/09:140 - Ett användbart försvar. Kapitlen där säkerhets- och försvarspolitikens inriktning beskrivs är 3, 4 och 5.

Anmäl dig till någon av mejladresserna nedan eller till Kvinnor för freds telefonsvarare 076-117 97 27.

Birgitta Lardell
blardell@bredband2.com

Eva Hägerstrand
evahagerstrand@yahoo.com

Stöd förhandlingarna i Afghanistan

Lars-Gunnar Liljestrand (ordförande i Föreningen Afghanistansolidaritet) med flera kräver att svenska afghanistanpolitiken läggs om från krig till att understödja förhandlingslösning. Läs debattartikeln här.

Läs mer om programmet här

Låt Palestina bli FN-medlem Debattartikel 30 aug 2012 av Anne Casparsson m.fl.

67:e årsdagen efter atombomben över Hiroshima. Tal av Marie Demker i Göteborg

Nordiska fredssamtal i Degerfors 3-5 augusti
Länk till hemsidan

MANIFESTATION MOT USAs KRIGSPOLITIK

HILLARY CLINTONS BESÖK I SVERIGE DEN 3 juni
Möte på Sergels Torg söndag 3 juni kl 11-12:45 Läs debattinlägg av bl a Maj Britt Theorin och Ingela Mårtensson

Länk till talen

USAs utrikesminister Hillary Clinton besöker Sverige söndag 3 juni. Syftet är att ”diskutera Afghanistan och Mellanöstern”. Men det verkliga syftet är att få svenska regeringens fortsatta stöd för kriget i Afghanistan och att Sverige skall bidra med 250 miljoner kronor för den afghanska armén.

Vid NATOs toppmöte i Chicago beslutade USA om fortsatt krig i Afghanistan. USA kommer att ha tillgång till baser i landet och amerikanska trupper kommer att kvarstå som ”stödjande” till Karzais armé under minst 10 år ytterligare efter 2014.  USA fortsätter ”targeted killings” med nattliga räder av specialstyrkor och drönarattacker som drabbar civila afghaner i allt större omfattning.

USAs olagliga krig och ockupation av Irak har skördat 1 miljon människors liv och sanktionerna mot landet har kostat 1.5 miljoner människors livet. Landet är förött av USAs bombkrig.

USAs regering hotar att anfalla Iran i strid med FNs våldsförbud.

USA leder militäralliansen NATO och har efter murens fall omvandlat det som sades vara en försvarsallians till en allians för krig och intervention i en rad länder.  Svenska regeringen har på olika områden närmat sig NATO och det pågår en svensk smyganslutning till NATO i strid med Sveriges alliansfrihet och opinionen hos den överväldigande majoriteten av svenska folket.

Utrikesminister Hillary Clinton representerar denna krigspolitik och vi protesterar mot krigen och framför till henne :

• Att alla trupper omedelbart lämnar Afghanistan – nej till fortsättningskriget med ”stödjande trupper”
• Att USA betalar Irak för förstörelsen av landet
• Att krigshoten mot Iran upphör
• Till den svenska regeringen som står som värd för besöket:
• Regeringen får inte ge efter för USAs påtryckningar , alla svenska soldater hem från Afghanistan nu – inget stöd, militärt eller ekonomiskt, till fortsättningskriget!
• Stopp för smyganslutningen till NATO! Nej till NATOs bombövningar i Norrbotten!

Föreningen Afghanistansolidaritet, Föreningen IrakSolidaritet, Kvinnor för fred, Svenska Kvinnors Vänsterförbund, Folket i Bild/Kulturfront

Fredsamnätverket i Göteborg 25 mars 2012

"Kvinnor för Fred i Stockholm deltog med ett välbesökt bokbord på Historiska museet den 8 mars.

Organisationen Amez deltar i minnes-ceremonier under minnesdagen för Halabja i irakiska Kurdistan

Mina tårar rinner för vår fina stad Halabja, "Halabjay shahid", erkänner Awaz Daleni, KFF, väst. Staden som är fylld av mina barndomsminnen. Den 16:e mars 1988 anfölls vår vackra stad med bomber, som innehöll giftiga kemikalier; vapen som tog livet av över 5000 människor och skadade 10000. En hemsk attack, som leddes av Saddam Husseins försvars-minister, Ali Hassan Majid, efter det kallad ”Kemiske Ali".
Awaz Daleni, Halabja
 

Den traditionella ceremonin vid hågkomsten av bombningarna av Halabja 1988. Awaz Daleni håller banderollen.
 
Kvinnorna, som besöker Amez kvinnohus i Halabja, för att delta i utbildningarna där, samlades till minnesdag för Halabja. I mitten med glasögon, Awaz Daleni, KFF, väst.
 
Vid tiden för minnesdagen, till minne av bombningarna av Halabja 1988, blommar gullvivorna i irakiska Kurdistan. Awaz Daleni, KFF, väst och hennes lilla vän kunde plocka famnen full.

Studiecirkel våren 2012 Sveriges förhållande till NATO, rymdens militära användning och vad kvinnor skulle vilja ha i stället.

23 januari, kl 18.00,  första studieträffen, Solidaritetshuset
16 februari, kl 18.00, andra studieträffen, Solidaritetshuset.
3 mars, kl 13-16. Kvinnokamp mot NATO, ABF, Hedén-salen, kl 13-16. Ingela Mårtensson och Maj Britt Theorin föreläser om NATO och EU och leder en diskussion om Kvinnor för freds roll i denna kamp. Gun-Britt Mäkitalo, Kvinnor för fred, Kiruna, medverkar också. Se videoupptagning


31 mars,  Rymdinstallationer för krigföring,  ABF, Hedén-salen, Jacqueline Cabassos föreläsning översatt till svenska "Nuclear weapons in the 21st century"

Filmupptagnigar från seminariet

Mer information här

*********************************
Inställt pga sjukdom!
14 april, kl 13-16. Kärnvapen – vem bryr sig? ABF, Palme-salen.
**********************************

Från 29 april till 11 maj 2012 hålls en förberedelsekonferens i Wien inför NPT-mötet i New York 2015.
12 maj, kl 13-16. Vilken säkerhet vill vi kvinnor ha? Hur ska den i så fall se ut? ABF, Palme-salen.
Mer information här
Filmupptagningar från seminariet 12 maj 2012

http://abflive.vivius.se/videos/video/960/

(ljud saknas i delar av filmen) http://abflive.vivius.se/videos/video/959/

_________________
Revolutionens andra fas
Ögonvittnesrapport 14 januari 2011 från Charlotte Svärdström i Kultur för Fred i Göteborg 

Ehnada – islamistpartiet, som vann valet i Tunisien den 23 oktober förra året, använder sig nu av tung militär för att slå ner folket, som gjorde uppror mot president Ben Alis diktatur den 14 januari 2011. Men arbetarklassen, kvinnorna, studenter och intellektuella låter sig inte tystas.
 
Under helgen den 27-29 januari 2012 reste sig tunisierna mot de nya härskarna. Röken steg återigen från barrikaderna. Städer och stadsdelar ockuperades under några timmar eller längre tid och ungdomens revolutionära garden stod utposterade vid checkpoints på vägen in till centrum av Hammamet, den stad där jag vistats de senaste sju-åtta åren.

 Gatubild från Tunis 2011

Tunisien genomgår nu en andra fas i det uppror som utlöstes av att den arbetslöse Mohammed Bouazizis tände eld på sig den 17 december 2010. Och nu handlar det inte om yttrandefrihet och parlamentarisk demokrat utan hela makten åt folket, arbete och bröd.
Islamisterna, som under Ben Alis tid var förtryckta, uppträder nu som värsta förtryckarna. Rop på avrättningar, fängelse och tortyr av facebookaktivister, deltagare i "sit-ins" och demonstrationer kommer från de medeltida prästerna i regeringen. Premiärminister Ghannouchi har vänt kappan efter vinden och anklagas nu för att ha slutit ett ekonomiskt avtal med Israel samtidigt som anhängare till Ehnada, islamistpartiet, tillsammans med de extremt religiösa salafisterna, bränner skolor och andra offentliga byggnader där koranläsandet inte är det ämne som står högst på dagordningen.
 
Den 2 februari strejkade polisen mot dålig lön och urusla arbetsförhållanden. Vem håller vakt mot alla kriminella som släppts ur fängelserna?
 
Likväl skiner solen över berg och hav. Men turisterna, som skulle kunnat hjälpa upp landets ekonomi uteblir.
En tredjedel av charterbolagen har stoppat sina reser till Tunisien som de betraktar som "alltför socialistiskt".
 
Några ord också om USA:s roll i den här delen av världen, där så mycket av den eftertraktade oljan finns.
USA och de andra imperialisterna, som tävlar om makten över jordens resurser, härskar genom att splittra. I kriget på Balkan lyckades det Nato att splittra Jugoslavien. Under USA:s ockupation av Irak lyckades det dem att stycka Irak efter etniska gränsdragningar. I Libyen satsar nu USA och dess allierade all energi på att få landet delat efter klantillhörighet.
 
Det ser illa ut men sista ordet är ännu inte sagt. Till skillnad från vad fallet var med Irak håller USA inga ockupationstrupper i Libyen och man kan bara hoppas att folkets krafter, där som i resten av arabvärlden, till syvene och sidst kommer att segra.
 
 Charlotte Svärdström.
 Hammamet, Tunisien den 3 februari 2012

Demonstration i Kiruna 12 dec 2011 - 10 år sedan kriget i Afganistan började

Minnesstund för Fukushima i Göteborg och Laholm

Hiroshimadagen i Laholm 2011

Susanne Gerstenberg

Vinden friskade i, i Laholm, under högtidlighållandet av Hiroshimadagen 2011. Anna-Lena Huldtgren, från Kvinnor för Fred och Kirke Ralph, från Folkkampanjen mot kärnkraft, fick hålla stadigt i banderollen.

Bengt Enqvist, från Folkkampanjen mot kärnkraft, talade inför de ca 25 personerna som samlats på Stortorget i Laholm, för att aldrig glömma Hiroshima.
 
Gunaino Enqvist från Kvinnor för Fred och FN-föreningen i Laholm manade till fred.

Professorn i statsvetenskap och tillika styrelseledamoten i Socialdemokrater för tro och solidaritet, Ulf Bjereld, talade på Hiroshimadagen i Fredslunden i Vasaparken i Göteborg 2011. Hans tal kan du lyssna till på länken här: http://youtu.be/L-vdFrCUSd8

Gunaino Enqvists tal under fredsmanifestationen den 21 juli 2011 i Laholm

Fredslägret i tusch och akvarell

 
Länk till Tibbes akvareller

Bomber kan inte skapa fred i Libyen.

Det är inte med vapen demokrati kan byggas,  Kvinnor för fred är därför emot att Sverige deltar i  kriget i Libyen,  Sverige skall bygga fred inte föra krig.

Kvinnor för Fred är positiva till att det i FN:s uppdrag ingår att skydda en befolkning som utsätts för våld av sin egen regering. Det var den paragrafen som låg till grund för säkerhetsrådets beslut att ingripa i Libyen. Men risken är att mandatet tolkas på olika sätt.

KFF anser det fel att  bomba Libyen i FN:s namn. Vi tycker också att det är fel att Nato – en militärallians med egna intressen att bevaka skall utföra FN:s uppdrag – det är framför allt vapenindustrin som gynnas av en militär operation.

KFF tar klart avstånd från Gadaffis brutala regim och dess våld mot den egna befolkningen. Vi tar också avstånd från det våld rebellerna står för.

KFF står bakom kravet på eld upphör – som bl a tyska utrikesministern uttalat. Tyskland deltar inte militärt. Sverige bör inte heller delta militärt utan förbereda och bygga fred.

KFF vill att alla ansträngningar ska göras för att krisen löses med fredliga medel och att kvinnorna finns med i hela fredsprocessen. 

 Kvinnor för fred

Budkavlen och Fredslägret, sommaren 2011Evy Warholm och Birgitta Mellgren bär stolt Budkavelns banderoll i Brunnsparken i Göteborg den 28.8 2010

Nu har Budkavlen för en kärnvapenfri värld gått varvet runt och återbördats till sin upphovskvinna, Inger Holmlund i Jättendal. De två sista kommunerna i Sverige blev Malmö och Laholm, där budkavlen knöts samman med sommarens stora fredsläger i Ofogs regi i Luleå.

Kvällen innan Fredsbussen till Ofogs läger i Luleå skulle avgå, manifesterades både Budkavlen och fredslägret på Möllevångstorget i Malmö. Anne Rosberg, från KFF i Höör, fick de sista budkavlelistorna att följa upp manifestationen med, efter att bussen lämnat Malmö. Men först talade Gudrun Tiberg om hur Budkavlen och lägret hör samman.

När Fredsbussen lämnade Malmö hade fem passagerare stigit på. Två unga tyskor, en lika ung australiensiska och två svenska tanter. En av de senare var Viveka Rasmusson. Hon hade fått höra talas om Fredsbussen genom Karin Utas Carlsson som informerade om fredslägret och senare om bussen i sina utskick för Lärare för fred. Karin är kassör i Riksföreningen Lärare för fred.
Länk till bilder

Första stopp för bussen var Laholm och där togs den emot av ett trettiotal personer på Stora torget med pompa och ståt. Gudrun Tiberg talade om Budkavlen och Gunaino Enqvist om North european aerospace testrange (Neat) i Vidsel. Gunainos tal finns på annan plats på hemsidan.

Redan till Laholm var bussen försenad och eftersom det var så trevligt på torget i Laholm, med fika för resenärerna på det närbelägna fiket, så blev Fredsbussen än mer försenad till Göteborg, som var nästa stopp. Där stod Monica Engvall och väntade, med KFF västs vackra Kvinnor för Fredbanderoll som samlande tecken, på Järntorget. En del personer kom fram och frågade vad som var på gång och fick information av Monica. Bussen tog nu på både gamla och unga resande, en hund och en cykel! Ytterligare försenade kom vi iväg mot Stockholm.

På Medborgarplatsen stod snart en större samling KFF:are och väntade och trampade. Till sist kom Fredsbussen fram med högtalare och trycksaker. Tyvärr glömdes i hastigheten en hel del tidningar och andra pamfletter kvar i bussen vid den här manifestationen. Men det gjorde inte så mycket för stockholmsgänget hade tryckt upp en fin egen liten skrift, som delades ut till förbipasserande. Efter några korta inlägg i mikrofonen fick Bibbi Steinertz de sista orden och bussen kunde så småningom lämna Stockholm bakom sig.

Nu väntade en häftigt lång resa ända till Hudiksvall och bussen hade fått sin andre chaufför Mikael Andersson, redan i Göteborg. Han gjorde sitt allra, allra bästa för att passagerarna skulle få komma i säng på hotell Temperence, så snart som möjligt. Där hade man bäddat upp alla sängar man hade, på vandrarhemmet och snart snarkades det gott, utom i de unga männens rum. De kom visst inte i säng förrän det ljusnade!

Frukosten nästa morgon var precis så magnifik som alltid på hotell Temperence. Inger Holmlund hade beställt fram den till klockan sju och snart satt de flesta vid borden och njöt. Bara Micke, chauffören, saknades. Men han hade full koll och vi blev bara en halvtimme sena till brandstationen i Jättendal, där Inger stod och väntade på oss på parkeringsplatsen. Bilder under rubriken ”Aktuellt”.

Uppsluppna och samtidigt rörda tog bussresenärerna farväl av Inger Holmlund och nu vändes näsan mot Skellefteå. Det fick bli pauser på vägen förstås men vår chaufför tog oss säkert fram till St Olofs församlingsgård i Skellefteå där Gunilla Bäckström, väntade med mat och prat. En grupp kvinnor i Skellefteå hade hållit en studiecirkel med Annika Spaldes bok ”Ett annat rike: En ickevåldsteologi” (Arcus förlag, 2009), som underlag. Nu var några av dem på väg till fredslägret i Luleå som uppföljning på cirkeln. På lägret deltog Annika i seminarier och aktiviteter.

Men först hade gruppen alltså lagat mat till oss resenärer och bjudit in press och allmänhet, att diskutera fredsfrågor med oss. Vi kände oss verkligt välkomna och fick en fin paus i bussåkandet. När vi sedan dessutom gav oss iväg till Trästocksfestivalen, där några lyssnade till den svenska punkens ”grand lady”, Kajsa Grytt, och andra gick och badade, var dagen fullkomnad.

Nu var det dags för sista etappen på vår resa. Vi nådde Luleå som vi skulle, i rättan tid och släppte av camparna vid campingen och oss andra, som skulle få bo hos privatpersoner inne i sta’n, på Storgatan. Där stod våra värdar och väntade på oss fast klockan redan hunnit bli elva på kvällen. Vilka hjälpsamma människor i fredsrörelsen!

Det hölls ett stort antal seminarier, i Ofogs och War resisters internationals regi, under de dagar fredsbussen stannade i Luleå. Mer att läsa om det finns på Ofogs hemsida www.ofog.org  

Seminarierna på lägret hölls på svenska, engelska och spanska. Så tolkar behövdes i många fall, samt hörselslingor till dem. Allt ordnades av Ofog. Det var mer än tvåhundra deltagare som hade kommit till Luleå. Alla dessa skulle också utspisas. För det stod Automat, som tar med sig mat och allt som behövs för utspisning av stora grupper, vart de än blir kallade, i sina bilar. Även regniga dagar åts det utomhus och maten tillagades under tälttak. Diskandet underlättades på sätt och vis av regnet.  

Men de flesta dagar sken solen. Och på den stora manifestationsdagen, Day of action against Neat, var vädret idealiskt – inte för varmt inte för kallt. Några grupper hade tagit sig in på övningsområdet vid Vidsel redan kvällen innan men det stora flertalet aktivister reste med bussar och bilar tio mil från Luleå till Vidsel.

På vägen målades en stor rosa pil, som pekade mot Vidsel och när vi närmade oss steg vi ur våra färdmedel och promenerade, i en stor och festligt rosaklädd skara mot själva övningsområdet. Där togs vi emot av några poliser och ett rosa band spändes över vägen där skyltar om förbud mot att beträda området stod.

Här spelade vi musik, dansade och sjöng innan en ljudkuliss med bombljud dödade oss och vi sjönk ner döda på marken. Vi gjorde en ”die-in” helt enkelt! Så småningom kom vår clownarmé, som också fungerade som poliskontaktpersoner och delade ut ballonger till oss alla, så att vi fick vakna upp igen. Det hölls tal och på en given signal släppte vi våra rosa ballonger, som steg upp mot skyn och av vinden fördes in över Vidselbasen.

Nu började vi gå framåt på vägen, som löper utmed landningsbanan inne på området. Poliserna släppte fram oss och vi spred ut oss i terrängen. De grupper som redan var inne på området hade målat fredstecken på landningsbanan. De blev kvarhållna av poliser och andra grupper fick sätta sig ner för att vaktas av securitasvakter. Jag kom att lämna min vängrupp (vi hade alla bildat vängrupper under träningen dagen innan) och vandrade sjungande vägen fram helt allena. Sången jag sjöng passade precis:

Ett, två, tre, fyr, fem och sex och sju,

ut i skogen gå vi alla nu.

Far går först och Tummeliten sist,

tyst det är ej bryts en enda kvist.

Kära far och mor! God dag, god dag,

gråt ej mera vi mår alla bra.

Jätten sover, han oss inte ser

och vi tror han vaknar aldrig mer.

Hela det rosa följet var nu på väg ut i skogen. Far, i det här fallet, var den spanska gruppen, som tänkt tälta inne på Vidselbasen, vid hangarerna. De gick en femtio meter framför mig, bärandes på sitt tält. Tummeliten var vår ”buschaufför” Micke, som stannat med sin fina buss längst bort från all målarfärg och allt ståhej.

Eftersom många av aktivisterna även är miljövänner så bröts så få kvistar som möjligt under våra aktiviteter. Därför ändringen i texten till sången jag sjöng på min väg framåt. Plötsligt får jag se en grupp med bussresenärer sittandes inne på en taxibana på flygfältet, vaktade av två poliser. Det fick mig genast att trava fram till stängslet och vinka och ropa till mina kompisar därinne.

En av poliserna kom fram till mig för att tala om att jag inte fick stå framme vid stängslet överhuvudtaget. Eftersom jag som barn varje sommar bodde inne på ett militärt skyddsområde kände jag ingen oro över att vara där jag var och förklarade detta för polismannen. Jag ville inget ont helt enkelt, bara få fred i världen.

Polismannen drog sig då tillbaka men mina vänner på taxibanan hade nu rest på sig och höll upp sina banderoller och plakat för mig. Så jag fram med mobilkameran för att ta en bild av kompisarna, som alldeles uppenbart var jätteglada att se mig. Men se då kom polismannen tillbaks och snodde min mobilkamera ur handen på mig.

Jag försökte förklara att jag bara ville ha en glad bild av mina vänner. Det gick nu inte polisen med på utan han avvisade mig från platsen och sa att jag måste gå tillbaks dit jag kom ifrån. Under tiden hade nu den spanska gruppen kommit fram till det ställe de ville tälta på och de hade kastat in sitt tält över staketet och var i full färd med att själva klättra över.

Detta fick den andre av de två polismän, som vaktade mig och mina vänner, fått syn på så han satte av i sporrsträck fram mot spanjorerna. Och ”min” polis efter. Jag hade nu ingen kamera och var trött efter fyrakilometerspromenaden. Jag satte mig på vägrenen och tog fram mina akvarellfärger, för jag ville i alla fall ha med mig någon bild av det glada gänget på taxibanan.

Efter en stund kommer nu det stora gänget rosa aktivister promenerande. Karl i min vängrupp förser mig med en burk makrill och bröd därtill, så att jag ska återfå krafterna för att orka den minst fyra kilometer långa promenaden tillbaks igen. Nu har det också dykt upp en dialogdemonstrant på cykel, som ska fråga om jag kan få skjuts med polisen tillbaks till utgångspunkten.

Och se, där kommer en minibuss med mina vänner inifrån området, körd av en securitasvakt. Jag får åka med och blir varmt välkomnad in av gänget i bussen och för förlusten av mobilen. Att jag blev av men den betydde att jag fick mer tid över för akvarellblocket och kunde måla de vackra vyerna vid Sundets campingplats där jag blev sittande efter aktionen. 

Långt om länge kommer mina vänner tillbaks och jag får höra att 20 personer blivit satta i häkte och att min mobilkamera nog är i Piteå. Häktet i Luleå räckte inte till, så några fick fara till Piteå, i var sin polisbil. De svenskar som satts i häkte släpptes ganska omgående men de utländska medborgarna tog det lite längre tid för. En solidaritetsgrupp organiserades utanför polishuset i Luleå och även i Piteå stannade man kvar för att få med sig alla personer tillbaks till lägret.

Jag fick sova en natt innan jag renskrubbad och klädd i min sötaste sommarklänning och finskorna tog mig till polishuset i Luleå för att höra vart min mobil tagit vägen. Utanför polishuset träffade jag på den polis som tagit kameran ifrån mig och vi hade ett längre samtal, där han påstod att han också ville ha fred. Fast med ett starkt svenskt försvar. Längre kom vi inte men jag blev i alla fall lite våt i ögonen, när han höll med om att freden var en viktig sak.

Min kamera fanns inte i Piteå och jag fick till sist tala med ett åklagarbiträde som antecknade vad han måste och förklarade att jag brutit mot lagen om skydd av samhällsviktiga anläggningar. (Samhällsfarliga höll jag på att skriva men en så’n lag finns väl inte ännu.) Tänk vad jag måste ha brutit mot den lagen som liten, när jag varje sommar klättrade över taggtråden in på skyddsområdet på Gotland, för att plocka de finaste smultronen, som ju alltid fanns innanför staketet.

Hade jag nu haft min kameramobil tillbaks, så hade ni fått se en bild på Kajsa Grytt också som jag tog i Skellefteå men den dröjer ännu hos polisen i Luleå. Fredsbussen skulle nu ge sig av klockan sex på kvällen och jag hade all världens sjå att hitta mina deltagare nu när jag inte hade någon mobil så jag kunde ringa dem. Men allt gick till sist som det skulle och den fina färden ner mot Gävle, Stockholm, Norrköping, Göteborg och några stopp i söder innan den sista resenären till sist lämnade bussen i Malmö, för att resa vidare på egen hand till Köpenhamn, slutade väl.

En liten släng av trötthet drabbade mig dock i Göteborg där jag själv steg av bussen. Jag kollade där allt bagage så att inget blev kvarlämnat när jag själv inte längre kunde ta hand om det. Så släppte jag iväg bussen. Och upptäckte genast att jag glömt min handväska, dator och rygga på bussen. Tack och lov fanns min yngste son, Ragnar, där och kunde springa ifatt bussen och stoppa den. Så allt slutade bra precis som vi hoppats, Niki Arias och jag, när vi planerade bussresan.

TIBBE

Seminarium

• Plats: Uppsala
• Tid: lö 9 oktober kl 12 (lunch) - sö kl 16.
• Möte o. övern: Akademihotellet   

Kff i Uppsala har tagit initiativ och preleminärt bokat plats på Akademihotellet som ligger mitt i smeten. Det är viktigt att veta hur stort intresset är. Därför: Sprid nyheten om seminariet bland Kvinnor för fred-gruppen på din ort och anmäl ditt/ert intresse senast den 30 april till Astrid Möller i Uppsala, tel 0174-210 57, e-post amjohannelund@hotmail.com. Astrids postadress finns i Kff-tidningen.
   

10:35 | onsdag 10 februari 2010

Kvinnor mot Nato-övningar i Sápmi

Kvinnor för fred arrangerade en demonstration för fred i Kiruna på tisdagen. Foto: Frida Fernqvist

Cold Responses militärövningar på svensk mark möter motstånd. Igår hölls en demonstration på kupoltorget i Kiruna. Arrangörer var Kvinnor för fred.
Cold response demonstrationer längre
Gun-Britt Mäkitalo är med i Kvinnor för fred och hon är en av de som tagit initiativet till mötet.

 - Vi är emot att de har sålt ut vårt län till internationella militärövningar. Då började vi protestera när vi märkte vad som höll på att hända, säger Gun-Britt Mäkitalo.

Siv Holma, vänsterpartist och rikdsdagsledamot höll tal på torget.

 - Kirunabor, ska vi stillatigande se på hur alliansregeringen smygansluter sverige till Nato? Den borgerliga regeringen har gett klarteckan, och Norden består av Norge, Sverige, Finland och Island, och så vill man införliva de balitska staterna. Men ingen kan övertyga mig om att Norden består av 14 nationer. Stoppa smyganslutningen till Nato, sa Siv Holma.

Hiroshimadagen i Göteborg

Appell till utrikesminister Carl Bildt
3 juni 2009

På bilden: Bibbi Steinertz och MajLis Fridén,SKV/KFF

"BUDKAVLEN GÅR:  
”TA  BORT  KÄRNVAPEN  FRÅN JORDENS  YTA!”

 

Stoppa smyganslutningen till Nato!

KFF deltog i European Social Forum (ESF), 17 - 21.9 2008, i Malmö

Kvinnor för Fred är med i: